Så här räknas meritvärdet fram

Betygspoängen beräknas enligt nedan när sökande har sifferbetyg eller har både sifferbetyg och bokstavsbetyg (blandbetyg) eller har kompletterat med kurser med bokstavsbetyg.

För sökande med sifferbetyg i skala 1–5 ges motsvarande siffervärde för respektive betyg.

För bokstavsbetygen A–F ges följande värden:

A	5
B	4,5
C	4
D	3,5
E	3
F	0

För bokstavsbetyg MVG–IG ges följande värden:

Icke godkänd (IG)	0
Godkänd (G)	3
Väl godkänd (VG)	4
Mycket väl godkänd (MVG)	5

I underlag för betygspoängen ingår:

Betyg i samtliga obligatoriska ämnen/kurser utom idrott/idrott och hälsa.
Betyg i utökade (frivilliga) ämnen/kurser om de höjer betygspoängen eller krävs för särskild behörighet. Om det utökade ämnet redan finns i avgångsbetyget på lägre nivå, sker först ett utbyte.
Betyg i ämne/kurs (gäller ej lokal kurs) som inte ingår i avgångs-/slutbetyget och som krävs för behörighet eller höjer betygspoängen.
Betyg i Idrott / Idrott och hälsa om det höjer betygspoängen eller krävs för särskild behörighet.

För sökande med avgångsbetyg från fyraårig teknisk linje beräknas betygspoängen på avgångsbetyg från årskurs 3.

Om sökande saknar avgångsbetyg från årskurs 3 görs uträkning av de betyg som satts i årskurs 3, det vill säga betyg satta i årskurs 4 medräknas inte.

Beräkning av kompletteringsbetyg

Utbyteskompletteringar och tilläggskompletteringar kan aldrig avse betyg på lägre nivå än vad som ingår i avgångsbetyget eller krävs för behörighet.

Ämnesbetyg kan aldrig ersättas av betyg i lokal kurs. Det gäller även om gymnasieskolan intygar att betyg i kursen motsvarar aktuellt ämne.

Behörighetskomplettering

Komplettering med betyg i ämnen/kurser som krävs för behörighet.

Om ämnet/kursen inte ingår i avgångsbetyget läggs betygsvärdet till.
Om betyg i ämnet ingår i avgångsbetyget ersätts betygsvärdet om det nya kompletteringsbetyget krävs för särskild behörighet, oavsett nivå.

Utbyteskomplettering

För att byta ut ett ämnesbetyg i ett avgångsbetyg från mellanårsprogram krävs att den sökande för de ämnen där kurserna bygger på varandra har ett nytt betyg i den för sökande högsta kursen, eller högre.

Exempel
Sökande med betyg i matematik, som har läst kurserna A-C, måste för att ämnesbetyget ska bytas ut komplettera med ett nytt betyg i lägst kurs C.

Kurser som bygger på varandra från naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen gäller exempelvis följande ämnen:

– svenska ersätts av kurs B *

– engelska **

– samhällskunskap

– matematik

– religionskunskap

– biologi

– C-språk ersätts av C-språk kurs B

– B-språk ersätts av B-språk kurs B

– fysik ersätts av fysik B

– historia

– kemi

– teknologi

– företagsekonomi ***

– naturkunskap

* Sökande med betyg i svenska där kurs C, SV202, ingår ska komplettera med svenska kurs B för att ersätta ämnesbetyget.

Nytt betyg i kurs Svenska kurs C SV202/SV1205 räknas som tilläggskomplettering.

** Sökande med betyg i engelska där kurs C, EN204/30 poäng, ingår ska för att ersätta ämnesbetyget i engelska med den för sökande högsta kursen av kurs A eller kurs B. Nytt betyg i engelska C, kurs EN204, räknas som tilläggskomplettering. Om sökande kompletterat med engelska C, EN1203/100 poäng, kan betyget ersätta ämnesbetyg i engelska.

*** Om ämnesbetyget i företagsekonomi omfattar fler nationella kurser än kurser som benämns företagsekonomi måste sökande för att ersätta ämnesbetyg också komplettera med betyg i dessa kurser.

För att byta ut ett ämnesbetyg där kurserna inte bygger på varandra krävs att sökande läst samtliga de nationella kurser som ingår i den sökandes ämnesbetyg.
Betyg i lokala kurser, som kan ingå i ett ämnesbetyg, behöver inte kompletteras.
Betyg som endast omfattar lokala kurs/er får endast bytas ut mot betyg i samma lokala kurs/er. Ämnesbetyget tas bort och kursbetygen läggs till.

Tilläggskomplettering

Komplettering med betyg i ämnen/kurser som inte krävs för behörighet och som inte ingår i avgångsbetyg läggs till i meritvärderingen om de höjer betygsvärdet som den sökande erhållit per sökalternativ när behörighetskompletteringar och utbyteskompletteringar medräknats.

Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna bygger på varandra får läggas till om kompletteringsbetyget avser kurs på samma nivå eller högre nivå än ämnesbetyget om utbyte först gjorts.

Kompletteringsbetyg i kurs inom ämne där kurserna inte bygger på varandra får läggas till om utbyte av ämnesbetyget inte gjorts.

Exempel 1

En sökande har betyg 3 i matematik som omfattar kurs A-C och söker en utbildning där matematik inte krävs för behörighet.
Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i samtliga kurser är VG.
Betygsvärdet 3 i avgångsbetyget byts ut mot kurs C VG=4. Dessutom kommer både betyget i kurs D och E att räknas som tilläggskompletteringar om de höjer betygspoängen.

Exempel 2

Sökande har betyg 5 i matematik som omfattar kurs A-C och söker en utbildning där Matematik D krävs för behörighet.
Sökande kompletterar med kurs C, D och E. Betyg i samtliga kurser är VG.
Betyg 5 i avgångsbetyget byts ut mot 4 (VG) kurs D eftersom D krävs för behörighet.
Kurs E medräknas som tilläggskomplettering om den höjer betygspoängen.